071417_190

In a dream one more day

Mina fina flickor.
Måste dock medge att bilden är manipulerad, och de stod inte sådär fint bredvid varandra när bilden togs. Flippa skulle aldrig låta Molly ha en pinne för sig själv, utan skogens alla pinnar är Flippas.
Grundbilden är den på Flippa, sedan har jag lagt in Molly i efterhand.

Jag och S var ut i skogen och hjälpte hans lillebror fixa sitt läger inför Eleria, som startade igår. I söndags var vi ut och satte upp allting, och jag passade på att fota hundarna lite, och få lufta kameran. Det blir bara allt mer sällan, men i juni hoppas jag detta kommer ändras, för då kommer en stor förändring ske i mitt och S’s liv.

071417_190

Kalabalik

Gårdagen började med att jag lyckades tappa och ha sönder två assieter och en djup tallrik. Sådär lagom kul, speciellt eftersom tallriksförrådet har krympt redan sedan tidigare.
Därefter började Molly spy, och inte lite heller. Spyandet fortsatte hela dagen, så hundarna fick följa med till Fellingsbro under eftermiddagen då vi skulle lämna av en bäddsoffa vi köpt (bortskänkes till och med!).

”Köpt” soffa.

Efter att soffan var lämnad fick vi bråttom tillbaka med hyrsläpet till Västerås. Det skulle vara tillbaka till stängning, 22.00.
Runt halv tio ringer jag macken och berättar att vi är på väg, vi ligger på motorvägen, vi kommer sladda in på minuten på macken. Får ett väldigt rakt svar i telefon ‘Vi stänger 10’. Gasa på ytterligare lite då, hade hoppats på lite serviceminded svar med till exempel ‘Jag är ändå kvar en kvart efter stängning, knacka på när ni kommer så löser vi det’.
Lyckas komma fram 22.03. Hela macken är nedsläckt, ser dock att det lyser i personalutrymmet, så människan är kvar på plats. Ställer av släpet och åker hem, får åka tillbaka och lämna nycklar m.m dagen därpå. När Simon kom in imorse hade personalen från kvällen innan skrivit en lapp där det stod att vi ställt av släpet men kommer in med nycklar sen. I min service-hjärna hade han väl lika gärna kunnat stoppa ut huvudet och sagt att han tar sladd osv och fixar det, eftersom han ändå var där. Sen förstår jag absolut att han vill hem osv, men det var inte heller så att han gick medan vi var kvar. Som tur är fick vi ingen förseningsavgift utan en kommentar om att det är ju verkligen skillnad beroende på vilken personal man möter (kommentar av personalen från imorse).
Hem, och ta ut hundarna, som är pigga, kommer in och Molly blir helt loj. Gömmer sig under byrå, vill inte äta, inte dricka, ingenting. Ligger till och med på husses bröstkort. Ringer Strömsholm, fick en del tips och kokar iordning vätskeersättning, samt vit torsk. Får i Molly lite vatten och ersättning, efter någon timme börjar hon smått vara nyfiken på maten. Har henne i buren bredvid sängen under natten, med sin matskål. Jag vaknar till och från under hela natten och kontrollerar henne, och när jag ser att hon ätit upp sin mat och inte spytt något mer får hon komma upp i sängen. Imorse var hon sitt vanliga pigga, glada jag, så skönt! Var dock rätt orolig där igårkväll.
071417_190

Det här med att blogga, ha inspiration och motivation…

Jag gillar verkligen att blogga, det är skönt att få skriva av sig, att få dela med sig och att få skapa. För både skrivandet och bilderna till inlägget är ett skapande.
Däremot slås jag (ofta) av tanken ‘Jag är snart 30 år och här sitter jag och bloggar, det är så pinsamt’, och jag hatar den tanken!
Varför skulle det vara pinsamt? Är det något jag tycker om, som inte är skadligt för någon (förhoppningsvis tvärtom) och som ger mig något tillbaka så är det bara att köra på!
Tyvärr funkar ju inte alltid människans hjärna så, hela tiden maler hjärnan på med tankar som ‘Vem har intresse för detta?’ och ‘Varför skulle någon bry sig?’.
Väldigt onödiga och självnedlåtande tankar, inget jag ska tänka, men som ändå kommer med osäkerheten.
Nu är det dock dags att sparka ut de tankarna genom fönstret och försöka komma igång, för för första gången på väldigt länge känner jag lite inspiration och motivation. Jag vill ta upp kameran och gå ut och fota, jag vill skapa, skriva. På Fabebook har jag gått med i några bloggrupper för inspiration och jag börjar känna lite av en vilja.
Jag kommer nog dock gå på sparlåga fram till juni, då flytten till Fellingsbro sker, för det är nämligen det som jag tror får mig att tändas igen.
Att få skogen nära, att få ett hem där vi får plats, nära till föräldragården och hästarna, kunna låta hundarna springa av sig i skogen och få lite av den där nära och lilla känslan som en ‘byhåla’ faktiskt ger. Att dessutom Fellingsbro är den ort min pappa är född och till stor del uppväxt på gör det bara mer spännande!
Allt är så stort, och anonymt i en stor stad som Västerås. Jag har provat, och storstaden är inte min grej. Den tog död på mig för att vara ärlig. Allt det som är jag försvann bit för bit.
I juni börjar nästa kapitel, och jag längtar!
Planering av kök på IKEA. Att själv få välja var lådor osv skulle vara, att få planera efter oss var helt otroligt!
Redan nu är det påbörjat, en vägg målad, golv i köket lagt, och själva köket (då vi byter ut det gamla) kommer ifrån IKEA vilken dag som helst, så kommer Simon sätta in det.
Att flytta till Fellingsbro ger mig även möjligheter inom fotandet som jag nog inte riktigt förstått ännu, och hitills bara kunnat drömma om. Jag ska inte ropa hej än, men planera och vrida och vända lite går alltid!
Avslutar med en bild på golvet i köket. Skitigt, dammigt, men helt nylagt! Anledningen till lortigheten kommer ifrån att Simon spacklar några av väggarna, och allt vi hade att torka med för stunden var en svamp.
071417_190

EN OSKULD TAGEN

För några dagar sedan kom Joss över med en påse fylld med akrylfärger och penslar, och helt plötsligt satt jag där och skulle måla med akryl för första gången i mitt liv. Ingen aning om vad jag skulle göra, men det föll till slut på Tree of life, med lite flamm/himmel/galax liknande rosa/lila/blå bakgrund.
Började måla upp för själva trädet, och blev riktigt nöjd med det!

När sedan färgerna skulle på så jobbade jag med lite för mycket mörka färger, och till slut kunde jag inte se linjerna för mitt träd alls längre.

Så jag kladdade på och tänkte att det blir vad det blir.

Och det blev en fisk! Kan ni se den?
Nu får tavlan stå i mitt sovrum, och den kanske inte alls är så speciell eller så, men för mig känns det roligt att ha en egenskapad tavla på väggen. Har självklart mina bilder på väggen, men är en helt annan form av skapande.

071417_190

Ett stort kliv västerut

En bild ifrån Google Maps på vår framtida ytterdörr. In i vår lägenhet på 108 kvm. I en liten håla jag aldrig någonsin hade kunnat tro jag skulle hamna i, men som ändå kan ge så mycket möjligheter.
Saker och ting har några månader på sig att smälta in, och lite renoveringar ska ske och eventuellt lite omstruktuering gällande skolan, då det blir ungefär 45 min enkel resa med bil till skolan när flytten är klar.
Det känns bra att komma tillbaka till ett litet samhälle. Jag har provat på storstadslivet och det var helt okej, men inte min kopp av te.
071417_190

Studentstressen

Att vara student innebär en helöt ny typ av stress för min del, först och främst den mest självklara. Kommer jag hinna klart med tentan, kommer den bli godkänd, hur ska jag hinna läsa all litteratur, hur ska jag kunna förstå all litteratur osv… Den listan kan göras lång.
Något jag förstod när jag började plugga, men som jag ändå kanske inte kunde greppa hela innebörden utav är pengarna. CSN blir man inte rik på, jag får ut runt 10.000:- i månaden, förutom i maj då endast halva den summan landar på mitt konto. I januari och augusti landar däremot runt 12-14.000:- hos mig. Ett rätt så vanligt CSN om man inte har barn eller tjänat mer på tidigare jobb. Ibland försökte jag även klämma in ett jobbpass eller två i månaden, jag jobbar som vikarie på Västerås förskolor, via deras bemanningstjänst. Det funkar riktigt smidigt, men tiden räcker inte till, för att relatera till den stressen jag nämnde längre upp.
Förutom att hyra, bil, mat, försäkringar, lån, hundmat osv ska betalas med hjälp av CSN och självklart Simons lön då våran ekonomi är så gemensam det går att få, så ska även studielitteraturen inhandlas. Den går absolut att låna, men jag vill äga böckerna själv, ifall de kommer behövas i examensarbetet, eller längre fram i mitt yrkesliv. Att ha en mur att falla tillbaka till, vissa böcker kommer även om och om igen i kurser. Så tjänar inget på böckerna i andrahandsvärde. Jag känner två som läser 1-2 terminer över mig, som jag brukar be om att få köpa böcker, och jag kollar även Campusbokhandeln som är ett nätverk med beganad och ny kurslitteratur.
I denna kurs jag läser nu, en 7.5 HP i helfart. Det betyder att den är 5 veckor lång bland annat, så landade kurslitteraturen på 1.762:-, om jag köper den ifrpn Campusbokhandeln. Närmare 2.000:- ifrån Adlibris. Väntar även svar ifrån mina bekanta om böcker ifrån dem, så denna summa kanske kan krympa något.
För det är även ett pusslande, pussla hit och dit, vrida och vända för att hitta billigast möjligast bok.
Notera även att detta är en av terminens fyra kurser, nu har de andra två inte varit fullt såhär dyra, även om båda landat på runt 1.000:- vardera,

Såhär ser min kundkorg ut i skrivande stund.

Jag vill absolut inte klaga med detta inlägg, utan jag är så glad över min chans att få studera till ett så givande yrke, men helt enkelt en förståelse för en stress jag inte tidigare visste fanns.
071417_190

När det inte blev som det skulle…

En äldre akrivbild på min mest lyckade vattenfotografering.
Tankens tanke, och även det jag sett fram emot under dagen, var kvällens simning. Har dock under hela dagen haft en huvudvärk som inte riktigt vilja släppa, så efter lite mat gick jag in och lade mig. Klockan var då runt 17.00, och jag skulle möta upp syrran utanför badhuset 20.30.

20.35 vaknar jag av att telefonen ringer och frågan ‘Vart är du?`Du brukar inte vara sen’. Där låg jag i sängen, i födelsedagskostymen och kan inte för mitt liv inse hur snabbt klockan har gått. Fortfarande huvudvärk, och hinner inte klä mig, packa och ta mig till badhuset på den halvtimme som kvarstår innan de låser receptionen. Får helt enkelt sikta på onsdg.

Jag och Simon har däremot haft mycket att prata om idag, det finns en hel del möjligheter framför oss, och jag sitter och skriver ned för och nackdelar. Det handlar om vart vi vill bo, och hitills finns det 4 olika alternativ, i två olika städer.

071417_190

FILLED WITH HOPE, FILLED WITH PRIDE

Det har inte hänt så mycket den senaste tiden, vilket också lett till att det ekar lite tomt här.
Har massa bilder kvar dock, vilket är superkul! Däremot finns inte riktigt orken där, den mesta energin går åt till skolan just nu. Är alltid lite mer i början och i slutet på en kurs, och när de desstom bara är 5 veckor långa så är det alltid i början eller i slutet.

En liten inblick i gårdagens lektion där vi målade med akvarell och pratade om estetiskt lärande och uttrycksformer i skolan. Läraren tryckte även hårt på kvalitet för kvantitet och vikten av att barnen fick arbeta med material i bra kvalitet. Därav att vi fick prova akvarell på bra och ‘sämre’ papper.
Imorgon väntas det torrpastell och kol, spännande!

Inför sommaren har jag valt att söka två kurser på distans, eftersom jag ännu inte vet hur det blir med jobb. Kurserna är akademiskt skrivande och kreativt skrivande, något jag kommer ha användning av. Två kurser på 7.5 HP och läses på halvfart, så de täcker sommarens 10 veckor, och ger mig även 100% CSN.
Nu är det bara väntan till 15 mars då beskedet kommer, inte så långt kvar iofs. Inte som när jag gick och väntade på beskedet om jag kommit in på Förskollärarprogrammet. Den var evighetslång.

071417_190

BLOGG.SE

Nu har jag fixat och donat här på wordpress i ett par veckor, och jag känner mig inte hemma. Det känns lite för stort, och jag saknar kunskapen för att helt kunna använda det.
Så jag går tillbaka till blogg.se Förlåt för att jag är lite omständig om man nu följer mig på bloglovin/blogkeen, men paulinewirenborg.blogg.se är det som gäller framöver!

071417_190

Busiga dramaqueen

Igår när jag var ut och fotade med Jasmin så passade vi på att ta lite bilder på Molly också, sista bilden har faktiskt Jasmin tagit och tycker den beskriver Mollys humör ganska bra. Det är nämligen väldigt svårt att fotografera henne själv, då hon gärna är väldigt nära, men med Jasmin, som är hennes förra ägare, så går det. Då lockas hon iväg.
Flippa är betydligt enklare, då hon går att säga åt att gå iväg, eller bara kasta en pinne.

Nu ä’r Molly oklippt och lortig på bilderna, men det är lite så hon ser ut. Tovorna kommer snabbt också, speciellt ute i naturen, så hem och in i badkar och tvättas för hennes del.